Nytt om avverkningars negativa effekt på långskägg

Referat av Anders Delin Publ. i VÄX 2/2006 Torbjörn Josefsson vid Institutionen för Skoglig Vegetationsekologi, SLU i Umeå, har tillsammans med Erik Hellberg och Lars Östlund undersökt långskäggets Usnea longissima krav på sin livsmiljö på ett berg i Västernorrlands läns kusttrakter. Man har detaljstuderat ett 23 ha stort område med grandominerad skog, som i dag

Apropå sotlavens rätta substrat

Anders Nordin Publicerad i VÄX nr 2/2006 I förra numret av VÄX diskuterade Anders Delin sotlavens Cyphelium inquinans "rätta" substrat. En snabbkoll av de kollekter av arten som finns i UPS (Evolutionsmuseet, Uppsala universitet; http://www-hotel2.uu.se:8888/cgi-bin/wwwdrive.fytotek/medium) visar att förhållandena inte riktigt stämmer med denna uppfattning. Totalt fanns vid tillfället för kontrollen 146 kollekter, varav 106 från

Svämskogar – en artrik livsmiljö

Bo Norell Under ett vårprojekt med översiktlig svämskogsinventering i Gästrikland för Länsstyrelsen i Gävleborg kom jag i kontakt med en rad sällsynta översvämningsberoende arter. Det var främst de större vattendragen som inventerades. Urvalet blev Dalälvens och dess biflödens fantastiska svämskogar, Testeboåns mellersta delar och delar av Kölsjöån och Skärjån. Vårfloden detta år blev dålig, men

Sotlavens Cyphelium inquinans substratval

Fredrik Jonsson Publicerad i VÄX nr 2/2006 Med anledning av Anders Delins artikel om sotlavens substratval i förra numret av VÄX vill jag redogöra för mina egna observationer av arten. Första gången jag såg sotlav på annat substrat än lada/kulturved var nog vid Forskningsresan 1997. Jag har en kollekt från 6 aug. 1997 från Åsele,